Elena Bogesic spelade sig till final i nationella tävlingar för F11 i Tammerfors 4-5.3.  Många namnkunniga spelare fanns med i turneringen, som spelades som gruppspel.  I Elenas grupp fanns fyra spelare och i den andra gruppen fanns tre spelare.  Elena hade den svårare vägen till final eftersom hon måste vinna tre matcher för att nå dit medan andra gruppens etta behövde vinna två matcher.  

I Elenas grupp fanns två topp 10 spelare bland F11 i landet.  Hon vann båda med ytterst liten marginal, 2 poäng i tie-brake som spelades i stället för tredje set.  Mycket bra gjort att vinna i spännande lägen. Visar på mental styrka hos Elena. En annan av Elenas styrkor var säkra servar.  Minns inte att hon skulle ha gjort ett enda dubbelfel under hela turneringen medan motståndarna nog gjorde en hel del sådana.  

Finalmotståndaren Lilja Rautiola från Uleåborg var seedad 1:a i turneringen och hon hade lätta matcher i sin grupp.  Hon vann 6-2, 6-2 båda sina matcher.  Till skillnad från de övriga gjorde hon väldigt litet fel (unforced errors).  Hon hade inga speciella slag, men var mycket säker och kunde placera bollarna så att motståndaren måste springa och på så sätt vara i obalans när de slog sina slag. På detta sätt provocerade hon fram felen hos sina motståndare.  Detta är ett vinnande koncept i alla lägen.  Håll dina bollar inne på plan och låt motståndaren göra felen!
Eftersom Elena hade haft en tuffare väg till final än motståndaren var hon tröttare, men hon kämpade ändå väl i finalen och i andra set var det riktigt jämnt.  Vem vet hur det gått om utgångsläget varit lika för båda.  Finalen slöt 2-6, 4-6.  Hela turneringen spelades på en dag så mellan kl 13 och kl 19 spelade Elena fyra matcher.  Imponerande! Matcherna började vid 2-2 och spelades till 6.  Vid 6 lika spelades normalt tie-brake och även vid 1-1 i set.  Inga fördelar användes (no ad) och ingen omtaging vid nätserv (no let).  De flesta juniorturneringar spelas så nuförtiden för att korta ner matchernas längder och så att man ska hinna möta många olika motståndare på en dag.  En välkommen förändring för tävlande juniorer.

Detta var endast den andra nationella tävlingen för Elena medan de flesta av motståndarna spelar minst 12 turneringar i året och har gjort det sedan de var 9 år.  De har alltså hundratals matcher på nationell nivå bakom sig.  De har också fördel av att alltid träna på samma underlag som de spelar matcher, vilket vi inte  har.  Vår gummimatta i simhallen är mycket snabbare än de underlag som används i tennishallarna.  Detta gör att det är svårt att beräkna studsen och komma rätt till bollen när man byter underlag.  Det är en otrolig bedrift för våra spelare, att tackla denna utmaning när det blir matcher på nationell nivå.  Det är endast sommartid som utgångsläget är lika för alla när de flesta matcher spelas på grus.  Sammanfattningsvis kan vi konstatera, att Elena nu hör till toppskiktet i F 11 i Finland, vilket är historiskt för en 10-åring från Träff.

Mia Bernas-Otieno